recce på hempermision packar kappsäcken

och så var det då dags för det där oundvikliga som var tvunget att inträffa någon dag: att flytta hemifrån. på ett sätt blir det väl inte den chock jag föreställde mig när jag var yngre; att i ena stunden bo hemma och i nästa bo helt själv och vara tvungen att göra allt själv. jag har ju trots allt knappt bott hemma på ett år redan. Men jag antar att det är något speciellt med att flytta in sina saker i en alldeles egen lägenhet, den första lägenheten. och när jag tänker på det så är det skrämmande stort och överväldigande läskigt. helt nya ord och begrepp kommer plötsligt att bli viktiga i livet: hyra, elräkning, storhandla och hyresgästförening. och det börjar redan nu, innan jag ens flyttat. för när innan har jag stått och jämfört priserna på diskborstar? svar: aldrig.

å andra sidan flyttar jag ju inte helt och hållet, jag kommer ju fortfarande ha kvar mitt rum och det mesta av mina saker här hemma. men kanske är det bara något jag intalar mig själv för att det ska kännas lättare att släppa taget.

Stå upp för R-kå!

andra dagen på Uppsala universitet. mottagningen är i full gång med inskrivningar på nationerna och aktiviteter i Kramtältet. och så har vi ju R-kå, som är här från ett paralellt universum för att lära reccarna att ha roligt. hittills har vi haft en falsk mattelektion, fått lära oss en fin dans och göra samveten som vi ska bära runt halsen de närmaste 2 veckorna.
dessutom gäller det att lära sig hitta i stan, hålla koll på cykeln och försöka hinna både ha roligt och sova. snart flyttar jag upp också, och då får jag ännu större möjlighet att delta i alla kvällsaktiviteter utan att behöva tänka på att ta ett tåg hem. det kommer bli superkul!

nu ere slut

jag vet, jag har varit världens sämsta bloggare den här sommaren. men nu har jag slutat jobba, så kanske kan jag bli bättre igen, kanske.

som sagt: sista arbetsdagen, och det kändes som att läsa sista kapitlet i en riktigt bra bok. samtidigt som slutet lockar känns det sorgligt att lämna den fiktiva verklighet som känns så verklig och älskad. jag har lärt mig mycket i sommar, att bära många tallrikar och glas samtidigt, att rosé vin dricks med fördel tillsammans med fanta (troppan), att ägg alltid blir för lösa eller för hårda och att när det inte finns något annat att göra, finns det alltid en list att putsa eller några servetter att vika.
jag har fått många nya underbara vänner, badat mycket bastu och dansat till schlager. och trots att jag hellre hoppar till Mitt Gullbergskajs paradis än shakar loss till Low vilken dag som helst så har jag haft helt fantastiskt kul. alla minnen från i sommar kommer verkligen att värma i höstmörkret.

men nu ställer jag in den utlästa boken i bokhyllan och slår upp första sidan i en ny spännande roman: recce i uppsala, och andra berättelser. men mer om det en annan dag.